(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Handledning för rapportering av beteendevetenskaplig forskning"

specialbulletin 
från 



PEDAGOGISK- 

PSYKOLOGISKA 

INSTITUTIONEN 

LARARHOGSKOLAN 
FACK, 200 45 MALMD 23 





pedagogisk 
dokumentation 






Bierschenk, B.: 

HANDLEDNING FOR RAPPORTERING AV 
BETEENDEVETENSKAPLIG FORSKNING 

Nr 18 Juni 1973 













meddelan.de fran gfh 



HANDLEDNING FOR RAPPORTERING AV BETEENDEVETENSKAPLIG 
FORSKNING 

Bernhard Bierschenk 



GRUPPEN FOR FORSKNINGSMETODISK HANDLEDNING (GFH) 
Nr 12, juni 1973 



HANDLEDNING FOR RAPPORTERING AV BETEENDEVETENSKAPLIG 
FORSKNING 



Bernhard Bierschenk 



For att underlåtta bed5mningen av ett vetenskapligt arbetes standard och 
hållbarheten i de publicerade resultaten liksom for att underlåtta en ade- 
kvat insortering i och återvinning ur olika dokumentations system ar det 
Onskvårt att den enskilde forskaren omsorgsfullt tillåmpar såval vissa 
innehållsliga regler som vissa formella konventioner vid utfSrande och 
rapportering av ernpiriska studier. I denna rapport har sammanstållts 
(1) allmanna regler for utformning och vårdering av beteendevetenskaplig 
forskning, (2) forslag till konventioner for rapportutformning samt (3) ut- 
skriftskonventioner och korrigeringsnyckel. Dårutover innehåller rappor- 
ten rekommendationer for forkortningar av (1) tyska och (2) engelska ter- 
mer samt (3) namn på tidskrifter och oversikter. 

Nyckelord: Dokumentation, beteendevetenskaplig forskning, vårdering 



- 2 



INNEHÅLL 


sid 


1. 


NÅGRA INLEDANDE SYNPUNKTER 


3 


2. 


ALLMANNA REGLER FOR UTFORMNING OCH VARDE - 


6 




RING 


AV BETEENDEVETENSKAPLIG forskning 






2.1 


Forberedelsefas 


6 




2. 2 


Genomforande 


7 




2. 3 


Analys 


8 




2.4 


Rapportering 


10 


3. 


FORSLAG TILL KONVENTIONER FOR RAPPORT UTFORM- 


12 




NING 








3.1 


Titel 


12 




3.2 


Forfattarnamn på titelsidan 


13 




3.3 


Svenskspråkiga referat 


13 




3.4 


Indexe rings- eller nyckelord 


13 




3. 5 


Forfattarnamn och titel på abstract-sidan 


13 




3.6 


Abstract 


14 




3.7 


Descriptors eller keywords 


14 




3. 8 


Rubriksystem 


14 




3.9 


Tabeller 


17 




3. 10 


Grafisk presentation 


18 




3.11 


Citat 


19 




3. 12 


Referenser i text 


20 




3. 13 


Referenslistor 


21 






3. 13. 1 Tryckta publikationer 


21 






3.13.2 Tidskrifter 


22 






3. 13. 3 leke tryckta publikationer 


23 


4. 


UTSKRIFTSKONVENTIONER OCH KORRIGERINGSMYCKEL 


25 




4.1 


Exempel på utskriftskonventioner 


25 




4.2 


Korrigeringsnyckel 


26 


5. 


REKOMMENDATIONER FOR FORKORTNINGAR 


28 




5.1 


Forkortningar av tyska ord och uttryck 


28 




5.2 


Forkortningar av engelska ord och uttryck 


30 




5.3 


Forkortningar av namn på tidskrifter och Sversikter 


35 



REFERENSER. 39 



1. NAGRA INLED-ANDS SYNPUNK^ER 

Ben pedagogioka forskning som utfors inom utbildningsvåsendet finan- 

sieras i Sverige huvudsakligen av Skoloverstyrelsen (St)), men anslag 

ges t ex aven av Universitetskansleråmbetel (UKA), Statens Råd for Sam- 

hållsforskning och Riksbankens Jubileumsfond. På uppdrag av SO bedrivs 

en verksarnhet som brukar betecknas som pedagogiskt forsknings- o_ch 

utvecklingsarbete (FoU). SO prioriterar problemområdena och besta.mm.er 

de enskilda projektens livslångd och finansiella tillgångar, vilket innebår 

att Skol over styr el sens forskning år -(oppdragsforskning. 

I en av SO utgiven preliminår rapport kallad "Utbildnir.gsforskningens 

resultatspridning och återkoppling", daterad 1972-06-15, konstateras på 

s 33: 

"Det bor forst som sist observeras att forskningsresultatet! som sådana 
endast sållan ger några fårdiga losningar. R.esultaten maste alltid rela- 
teras till utbildningspolitiska vårderingar, dvs vad man vill åstadkomma 
med utbildningen. " 

Syftet med utbildningsforskningen år att dess resultat skall kunna 
laggas till grund for skolpolitiska be slut. Det år av stor vikt att projekt 
inom FoU har hog vetenskaplig standard, eftersom FoU -resultat ligger 
till grund for politiska beslut, som. medfor långtgående konsekvenser for 
både den enskilde och samhållet. 

Den okade betydelse, som idag tillkommer den pedagogiska forsk- 
ningen, den våxande mångd forskningsrapporter, sorn publiceras inom 
institutioner eller via nationella eller internationella tidskrifter, och be- 
s luts fatta r ens storre benågenhet att basera sina beclut på publicerade 
forskningsresultat, aktualiserar problemet hur man bast kan vårdera vad 
som publicerats. Hur man på ett rattvist och omdomesgillt satt skall 
kunna vårdera empiriska studier inom åmnet pedagogik år ett problem, 
som med all sannolikhet blir av allt storre betydelse inom en nåra fram- 
tid. 

I vilken utstråckning en forskningsrapport uppmårksamrnas och får 
betydelse for andras (forskares och beslutsfattares) arbete torde i h5g 
grad bero på hur vål rapportens resultat blir meddeiat, hur vål resultaten 
blir forstådda och i vad mån de laggs till grund for fortsatt arbete. 

I syfte att andra ån rapportforfattaren sjal v skall kunna bedoma det 
vetenskapliga arbetets standard och således resultatens hållbarhet kravs 
att rapportforfattaren har iakttagit och tillåmpat vissa riktlinjer f5r ve- 
tenskapligt arbete. Ftt vetenskapligt arbete av hog standard bor återspeg- 
la både innehållsliga och formella regler som galler for utforandet och 
rapporteringen av empiriska studier. 



De riktlinjer for innehallslig och formell utformning av for skning 3 rap- 
porter som presenteras nedan upplevs kanske av aktiva forskare och under- 
visare i forskningsmetodik som triviala. Dessa riktlinjer borde emeller- 
tid dels kunna utgora en handledning vid f5rfattande av vetenskapliga rap- 
porter, dels kunna ge vissa utgangspunkter for bed5mning av forsknings- 
resultat, åtminotone for personer com ej har någon storre praktisk erfa- 
renhet. 

En mera enhetlig tillampning av sådana regler (konventioner), som 
har beskrivits i olika sammanhang skulle kunna mojliggora en mera valid 
och reliabel bedomning av pedagogisk forskning an vad som ar m5jligt 
utan någon gemensam referensram. 

Den beteendevetenskapliga forskningens syfte år att åstadkomma f5r- 
åndringar, vilket innebår att vårdering av denna forskning blir nodvåndig 
om den skall kunna laggas till grund for planering, strukturering, imple- 
mentering och styrning av beteendevetenskapliga processer. Infcrmations- 
mångdens åtkcmlighet år emellertid ett stort problem och de konventio- 
nella informations- och dokumentationssyctemen år mycket troga och kost- 
samma, når det galler att framstella ^.mpliga info r mation a samman stall - 
ningar for vissa specifika åndamål. Enda st automatiserade informations - 
och dokumentations system forefaller com ett rimligt och nodvåndigt alter- 
nativ f6r att tiilf r eds stalla forskningens och undervisningens informations- 
behov. En enhetlig tillampning av de regler och konventioner som beskrivs 
i denna rapport skulle också kunna underlåtta en systematisering av de be- 
teendevetenskapliga institutionernac rapporter i dataregister, som utgor 
en vårdering av den information som presenterats i rapportform. Det 
skulle kunna vara ett steg på vågen till automatiserade system, som till- 
låter att vi med hjalp av dator kan "blåddra i forskningsrapporter". 

Uppstållningen har som framgått ur innehållsforteckningen delats upp 
i femdelar. Den forstå delen innehåller några allmånna synpunkter. I den 
andra delen redovisas de allmånna reglerna och reglernas kontroll. Aven 
om det ibland kan vara svart att entydigt avgrånsa reglerna med hånsyn 
till for skningsproces sens olika faser, kan det vara till hjalp att gruppera 
dessa i enlighet med forskningsprocessens allmånna forlopp, nåmligen 
(1) forberedelsefas, (2) genomforande av en undersokning eller ett expe- 
riment, (3) analys av empiriska resultat och (4) rapportering. Del tre 
innehåller forslag till konventioner for rapportutformning. Några exempel 
på utskriftskonventioner ges i del 4. R.ekommendationer for f5rkortningar 
av några vanliga tyska ord och uttryck som forekommer i vetenskapliga tex- 
ter presenteras i del 5. Denna del innehåller också rekommendationer f5r 



- 5 



forkortninga r av ofta forekommande engeiska termer samt rekonmenda- 
tioner for forkortningar av namn på tidskrifter och Oversikter som fbre- 
kommer i beteendevetenskapligt sammanhang. 

Slutligen skall framhåvas att avsikten med denna uppstållning år att 
skapa en ram får dels rapportering, dels varde ring av forskningsrappor- 
ter. Vad som har tagits upp i denna uppstållning år inget nytt. Mycket av 
vad som presenteras har i olika sammanhang anvånts sedan lange, men 
någon mera systematisk sammanstållning har saknats. Det generella 
syftet att presentera ett ramforslag har till foljd att inte alla regler kan 
anvåndas på en enskild studie. Uppstållningen bor snarare ses som ett 
instrument, som skall kunna underlåtta forberedelsen, genomforandet, 
analysen, rapporteringen och vårderingen av pedagogisk forskning. 



2. ALLMANNA REGLER FOR UTFORMNING OCH VARDEgJNG AV 
BETEENDEVETENSKAPLIG FORSKNING 

Nodvåndigheten att omsorgsfullt vårdera forskningsresultat framhåvs 
ofta och i olika sammanhang. Av detta skål har olika typer av s k "check- 
lists" stållts upp och publicerats i syfte att ge en handledning for varde - 
ring av forskning (jfr Anderson . & Kerr, 1968, s 74). Dessa har utfor- 
mats for spcciella åndamål. Någon mera generell lista, som skulle kunna 
anvåndas som handledning av dem som planerar, genomfor, analyserar 
och rapporterar forskning samt av dem som låser och vårderar forsk- 
ningsrapporter tycks dåremot ej erdstera. Uppotållningen som foljer har 
till syfte att vara en sådan handledning. Rckommendationer som i detta 
sammanhang ges markeras genom snedstrecksparenteser. 

2. 1 Forberedelsefas 



MÅL for: 



KONTROLLERA sedan: 



Problemformulering 

1. Att inf or skaffa all informa- 
tion som rimligen kan tankas 
vara nodvåndig for att formu- 
lera och 16sa problemet eller 
sorn rimligen kan tankas komma 
att vara av betydeise for under - 
sbkningen. 

/Samla in och utarbeta en lista. 
over relevanta antaganden (på- 
ståenden) som har framfSrts i 
litteraturen' / 



Om de viktigaste referatorganen, tid- 
ckrifterna och oversikterna har grans- 
kat s. 

Cm några klassiska arbeten om pro- 
blemstållningen eller nåra angr ån sande 
problemområden finns med. 
On den tillåmpade sokstrategin hai* 
saker stållt en jåmnt fordclad 
och bevakning. 



sokiiing 



2. Att på basis av insamlad in- Om de kriterier, som anvånts for in- 
formation och data bygga upp en formation sur val har formulerats cx- 
referensram for under sbknin gens plicit. 
initial skede 



3. Att formulera så precist som 
mojligt de problem eller f rage - 
stållningar, som undersokningen 
avses kunna ge svar på. 



Om problemet har formulerats så, att 
dess teoretiska eller praktiska impli- 
kationer år påtagliga. 

/Ange i vilken utstråckning problem- 
losningen forvåntas bidra till losningen 
av praktiska problem (t e:: skolk) eller 
teoretiska problem (t ex modellkon- 
struktion, utveckling av metoder etc)'/ 



4. Att formulera de hypoteser som Om genereringen av hypoteserna har be- 
skall testas samt att ange om hypo- skri vits och om det klart framgår, i vad 
teserna utgor logiska hårledningar mån hypoteserna baseras på praktiska 
från någon teori. problem eller på teori. 



- 7 



5, Att klargora problemståll- 
ningens relation till tidigare 
forskning. 

6. Att ge uttryck for att det i 
många kornple:-:a situationer en- 
dast år en del (låt vara våsent- 
lig) av problemet, com undersok- 
ningen kan belysa. 



7, Att utveckla kriterier, som 
kan laggas till grund for en utvår- 
de ring och bedornning av under- 
sokningens resultat. 



Crn undersokningens probiemstailning 
har inplacerats i ett stOrre sammanhang. 



Om undersokningens begransningar har 
uttryckts otvetydigt. 

/Ge uttryck for de begransningar som 
den tånkta undersokningen kommer att 
få' Ur beskrivningen bor klart framgå 
vad som. under soks och vad som kommer 
att ligga utanfor undersokningen./ 

Om kriterierna med han syn till proble- 
met ar låmpliga och om de har beskri- 
vits explicit. 

/Klargor relationen mellan problem- 
stållningen och de instrument, som skall 
anvåndas for datainsamlingem / 



2. 2 Cenomforande 



MÅL for 



KCNTRCLLERA sedan 



Undersokningens utformning (desig n) 



1. Att anvånda (utforma eller vål- 
ja) den design som år kongruent 
med under soknin gens frågeståll- 
ningar och hypoteser. 



2. Att undersoka alternativa for- 
farings satt for utformning och 
analys av undersokningen, så att 
dess råckvidd kan bedomas. 



Cm den alctuella designen på ett adekvat 
satt lean ge svar på undersokningens frå- 
gestållningar eller testa de uppstållda 
hypoteserna. 

/Design år datadisciplin. Det implicita 
syftet med alla forskningsdesigner år att 
ålågga observationer kontrollerade re- 
striktioner, Emellertid finns det knap- 
past någon design som tillfredsståller 
alla kriterier. Ange dårfor så noga som 
mojligt den valda designens begrans- 
ningar' / 

Cm undersokningens upplåggning har be- 

skrivits fullståndigt. 

Om det klart framgår varf5r den valda 

designen år den for problemet låmpli- 

gaste. 



3. Att omsorgsfullt a.vgrånsa mål- Om den population under solcaingens re- 
popuiationen och den for undersok- sultat skall generaliseras till år klart 
ningen tillgångliga populationen. avgrånsad och omsorgsfullt definierad. 



4. Att urvalet av stickprov for 
undersokningen sker med en med 
hånsyn till problemet låmplig ur- 
valsmetod. 



Om urvalsmetoden år låmplig med av- 
seende på undersokningens probiemstail- 
ning och 

om urvalsmetoden har beskrivits ex- 
plicit. 



5. Att ange alla. tiilårnpade data- Ora datainsamlingsmetoderna har be- 
insamlingsmetoder och forfarings- skrivits och motiverats. 
satt vid tillempningen av de en- Cm administreringen av de enskilda 
skilda metoderna. insamiingsnietoderna år tydlig. 



6. Att eventuella avvikelser från 
den valda upplåggningen under 
undersokningens utforande proto- 
kolleras noga. 



Cm felkallor som har uppstått vid un- 
dersokningens genomforande eller som 
varit oundvikliga har bcskrivits expli- 
cit. 

Om felkållornas betydelse for tolkningen 
av undersokningens resultat har disku- 
terats. 



7. Att samvctsgrant iaktta alla 
grundr egler och "loften" av- 
seende under sokningens konfiden- 
tialitet. 



Om unders okningsmaterialet kommer 
att forvara s oåtkomligt f5r andra ån 
forskning sper sonalen. 
Om kodningen av materialet kommer 
att ske på ett sådant satt, att enskilda 
individer ej kan identifieras. 



2. 3 Analys 
MÅL for 



KCNTROLLERA sedan 



Databearbetning och dataanalys 



1. Att vid en datamaskinell be- 
handling av undersokningens ob- 
servationsdata kontrollera hål- 
korts stansning samt eventuella. 
logiska och systematiska fei, 
som kan ha uppkommit vid en 
organisering och strukturering 
av datamangden i olika delmang- 
der (poster). 

2. Att an vanda analysniodeller 
som så fullstandigt som måjligt 
utnyttjar de analysmojligheter 
soin undersokningens design 
bjuder. 



Om kontroll stansning eller motsva - 
rande kontroll av hålkort har utforts. 
Om datamangden har kontrollerats 
med hånsyn till logiska eller systema- 
tiska fei. 



Om under sokningsupplåggning och 
analystcknik år kongruenta.. 

/For flertaJet av de vanligaste desig- 
nerna finns statistiska analyser som 



motsvarar dem.. 



*essa. bor anvåndas 



for att man skall kunna analysera un- 
der sokningens data åndamålsenligt. / 

3. Att testa hållbarheten i de sta- Ora det klart framgår ur redovisningen 
tistiska antaganden, som de anvån- dels i vilken utstråckning de statistis- 
da undersoknings- och analystek- ka antagandena år uppfyllda., dels vil- 
nikerna forutsåtter. ka avvikelser som foreligger och vil- 

ka implikationer de har for resultat- 

tollai ingen. 



4. Att så ofta som mojligt till- 
låmpa kontroller på måtningar- 
nas noggrannhet, dvs i vilken ut- 
stråckning ett instrument måter 
fenomenet ifråga. 



Om det finns skattnings varden redo- 
visade som. ger uttryck for måtningens 
noggrannhet, dvs dess validitet. 



- 9 



/Med noggrannhet i metningen av- 
ses nårheten av en aktuell måtning 
till en l! sann" niatning. / 

5. Att så ofta som mojligt tillårnpa 
kontroller på rnåtningarnas preci- 
sion. 

/Begreppet precicion refererar 
till upprepningen av en måtning. 
Med precisicn avses således når- 
heten av en aktuell måtning till 
ett genomcnittsvårde i en lang se- 
rie av måtningar som har utforts 
under lika betingelser. / 



Om det finns skattningsvården redovi- 
sade som ger uttryck for måtningens 
precision, dvs dess reliabilitet. Med 
reliabilitet menas reproducerbarhet. 
Det ar den del av en variabels varians 
som f5rblir konstant vid en upprcpad 
måtning når data insarnlac på nytt. 

/Cammanståll relevant information och 
data for vilka validitets- och reliabili- 
tetcvårdcn har påvisatc'/ 



6. Att validitets- och reliabilitets- 
data som redovisas avser de ob- 
servationer som ligger till grund 
for analys och tolkning. 



7. Att det i de fall, dår validitets- 
och reliabilitet svar den ej år till - 
gångliga., omdomesgillt anges 
låmpliga skattningar av reliabili- 



Om rått skattningsmetod har vålts och 
anvånts. 

/Baseras analys och tolkning på en- 
skilda variabler så b5r ockoå skatt- 
ningsvården får enskiida variabler re- 
dovisas och ej for t ex summa variable r. / 

Om de ska/ctningar som redovisats, dår 
validitets- och reliabilitetsdata ej var 
till gångliga, i mojligaste mån ger en 
allsidig bild av tillforlitligheten i de 
data som samlats in. 



tetsbristerna, så att osåkerhets 
graden i resultaten kan uppskattas. 

8. Att granska resultatens kånslig- Cm resultatens hållbarhet har studerats, 
het f5r variationer i de antaganden antingen med hjalp av statistiska meto- 
som formulerats vid undersokning- der eller på basis av logiska kriterier, 
ens borjan och variationer i obser- 
vationsdata, cpeciellt med avseen- 
de på osåkerheten som identifierats 
i samband med validitets- och re- 
liabilitets ska ttninga rna. 



9. Att formuler inga r och antagan- 
den, som analysen startat 'med, 
undergått kontinuerliga bedom- 
ningar, så att det blir påtagligt 

i vilken utstråckning omformule- 
ringar och fornyad analys bor 
foretas. 

10. Att klargora begrånsningarna 
i de tillåmpade analysmetoderna 
(framfor allt med hånsyn till kora- 
plexa analystekniker som utforts 
med hjalp av dator) eller i slut- 
satser som bor beakta. s. 



Om slutsatserna år klart formulerade 
och anknytcr till de hypoteser som for- 
mulerats vid analysens borjan. 
Om slutsatserna baseras på de empi- 
riska resultat som framkommit genom 
analys erna.. 



Om generaliseringar år meningsfulla 
med avseende på population och stick- 
pr o vsbe skr i vning . 

Cm slutsatserna med hånsyn till ana- 
lysmetoderna ej utgor overgeneralise- 
ringar, dvs att det oppcnhjårtigt kom- 
mit till uttryck i vilka fall analysen ej 
har lett till entydiga resultat. 



10 - 



11. Att uppnå en balans mellan 
problemspecifika krav och det 
som ur ekonomisk syn vinkel ar 
forsvarbart. 



Om analyserna motsvarar vad som 
kan f or vantas nied hånsyn till proble- 
mets komplexitet och undersokningens 
ekonomiska resurser. 



2, 4 Rapportering 

Syftet med en forskningsrapport år att redovisa for låsaren undersok- 
ningens problemstållning, de metoder som har anvånts for att losa. pro- 
blemet, de resultat som undersokningen har givit och de slutsatser som 
dragits med utgangspunkt i undersokningens resultat. Av detta skål kom- 
mer rapportens upplåggning och utformning att i stort sett folja undersok- 
ningens struktur. Detta innebår, att de nedan fOljande punkterna lått kan 
upplevas som en upprepning av vad som sagts tidigare, men hår fram- 
håvs sårskilt vad som b5r beaktas vid rapportskrivningen. 

MAL for: KONTROLLERA sedan: 



Rapportskrivning 

1. Att rapporten skrivs i en ve- 
ten skaplig anda, dvs oppet, ex- 
plicit och objektivt. 



Cm andan i rapporten år opartisk. 
Om det oppenhjårtigt och samvets- 
grant har beskrivits vad som har ut- 
forts och vad som ej har kunnat grans- 
kas eller vad som ej har blivit utfort 
i undersokningen. 

2. Att rapporten pråglas av logisk Om de punkter som presenterats ovan 
uppbyggnad och klart uppbyggda har presenterats på ett overskådligt 

meningar. och låttillgångligt satt. 



3. Att vokabular en så langt som 
mSjligt blir forstådd av andra i 
problemet kanskc mindre vål in- 
satta personer. 

4. Att nya begrepp inf5rs endast 
spar samt och endast dår det år 
av grundlåggande betydelse for 
forståelsen av undersokningens 
resultat. 



Om vokabulåren år fri från onOdigt 
komplicerade eller vaga uttryck. 



Cm nya eller viktiga begrepp har 
blivit definierade. 



5. Att problemformuleringen 
som slutligen legat till grund 
f5r undersokningens genomfo- 
rande och analys har presente- 
rats. 



Om den slutliga problemformuleringen 
klart och explicit framgår ur rappor- 
ten. 

/Ange undersokningens problem, i 
frågeform, t ex "Vilken effekt har 
handledning på individens sjålvupp- 
fattning?"/ 



- 11 - 

6. Att beskriva på vilket satt och Ora eventuella foråndringar i problem- 
i vilken utstråckning den ursprung- formuleringen har angivits och beskri- 
liga problemformuleringen har vite. 

åndrats under undersokningens 
gang. 

7. Att presentera undersokningens Om undersokningens nyckelantaganden 
nyckelantaganden och de huvudal- har prcciserats och att huvudalternativ 
ternativ som har overvågts. har diskuterats. 

8. Att ange tydligt och klart i vad Ora fbrandringar i de kriterier som le- 
mån undersokningens kriterier gat till grund f5r utvarderingen av un- 
har foråndrats. dersokningens resultat har beskrivits 

och motiverats. 



9. Att ange resultatene implika- 
tioner for beslut och handlingar. 



Om implikationer for beslut och hand- 
lingar ej sammanblandats med de hypo- 
teser som stallts vid undersokningens 

borjan. 



10. Att presentera rådata, och re- Ora presentationen av data, speciellt 
sultat i kondenserad form utan att framstallningen i tabellform, medger 



en kontroll av redovisade resultat 
eller en upprepning av undersok- 
ningen omojliggors. 



en rimlig kontroll av under sokning sr e- 
sultat och en replikering av undersok- 
ningen. 

/Gpeciell uppmårksamhet bor ges redo- 
visningen av dataanalys. och datautvår- 
dering. Rådata lampar sig sållan for 
redovisning. En " samman småltning" av 
data får dock endast ske i sådan utstråck- 
ning sena den tillater att utomstående 
med utgangspunkt i redovisade data. kan 
dels upprepa undersokningen, dels kon- 
trollera undersokningens resultat./ 



- 12 - 

3. FORSLAG TILL KONVENTIONER FOR RAPPORT UTFORMNING 

Det ar vanligen onskvårt att okriftliga rapporter forberede for åtminstone 

två målgrupper: 

(1) en rapport borde skrivas på ett for uppdragsgivaren forståeligt språk 
(garna i en kortare och en långre version) 

(2) en rapport borde skrivas, son år fullståndig och teknisk och som år 
avsedd f5r beteendevetenskapliga forska.re. 

Vårdet av en vål genomford och skickligt analyserad undersokning beror 

inte bara på utformningen av rapporten i enlighet med punkterna ovan, 

utan också på rapportens tekniska utformning. 

I det foljande presenteras regler for den tekniska utformningen, dvs 
(l) anvisningar for layout, (2) anvisningar for maskinskrivning, (3) anvis- 
ningar for litteraturhånvisningar och anvisningar f6r uppstållning av litte- 
raturlister. I motsats till ovanstående mer allmångiltiga regler år det hår 
frågan om forslag till konventioner . 

Vissa av dessa konventioner år dock av mer allmångiltigt slag, me- 
dan andra nårmast bor ses som "tekniska" forslag i syfte att oka enhetlig- 
heten. Be senare har markerats med snedstrecksparenteser. 



3.1 Titel 



Utformning 



Oversåttning 



/Utskrift/ 



Titeln på en vetenskaplig rapport skall vara kort och 
koncis och ge sakinformation om rapportens huvudsak- 
liga innehåll. 

Utformningen av titeln bor ske omsorgsfullt. Opreci- 
sa eller inadekvata titlar medfor problem vid indexe- 
ring och vid kodning for lagring och återvinning av 
ett arbete. De forsvårar också litteratur sokningen. 
Onodiga utfyllnadsord, forkortningar och specialist- 
jargong bor undvikas. 

Skulle innehållet i en rapport ej kunna be skrivas utan 
att titeln blir o5verskådlig, år det låmpligt att inne- 
hållets mest fra-mstående egenskaper anges i form av 
en huvudtitel, medan 5vriga våsentliga aspekter anges 
i form av en undertitel. 

Titeln bor oversåttac till ett språk som underlåttar 
internationell information (forslagsvis engelska). 
Forfattaren bor ha godkånt oversåttningen. 

/Titeln skrivs med stora bokstaver (VERGALFR) 
och understryks ej. Radavstånd: 3 kugg. 

Mellan huvudtitel och en eventuell undertitel år rad- 
avståndet 5 kugg. Undertiteln skrivs med små bok- 
staver (gemena) och understryks ej. / 



13 



3. 2 Forfattarnamn på titeisidan 



Utformning 



Utskrift 



Forfattarens(naa) fullståndiga får- och efternamn bor 
ges. 

/På titeisidan anges fårfattarnamn (dock ej inctitutio- 
nen) ovanfor en Garximanfattningsruta. / 



3, 3 Svenskspråkiga referat 



Utformning 



Referatets innehåll smås siga utformning år ytterst 
viktig får att en utomstaende skall kunna bedoraa ar- 
betets informationsvårde. Det bor dock i regel inte 
underckrida 30 eller overstiga 200 ord. Referatet 
bor skriva.s i form av fullctåndiga satser och i sam- 
manhångande text. Jag-form och mindre vanlig?, får- 
kortningar och symboler bår undvikas, da referat 
skall kunna inga oforåndrade i referattidskrifter. 
Denna sammanfattning bår kunna ge lasaron våcent- 
lig information om arbetets innehåll. 

CBS. Referat bår utformas omsorgsfullt. Det år en 
utomstaende s får sta och ofta enda. kontakt med ett 
arbetc. 



Utskrift 



/På titelcidans nedre hålft gars en ram i cirka. A6- 
format. Radavstånd 3 kugg. / 



3. 4 Indere rings- eller nyckelord 



Utformning 



Utskrift 



Indexerings- eller nyckelord tilldelas ett arbete får 
att det skall kunna hanteras snabbare vid indexering 
och eventuell inordning i ett flerspråkigt internatio- 
nellt inf or mationa- och dokumenta ti on s system (t ex 
EUDISSD). Decca utgår således byggstenar i ett 
återvinnings språk. Terme rna kan ha tagits dir ekt ur 
en text eller tilldelats en text via en tecaur, dvs ett 
kontrollerat återvinningcspråk såsom ERIC-tesaur. 
Det bOr anqes minst tre indexerings- eller nyckelord 
som fårfattaren(na) eller inctitutionen bedåmer com 
låmpliga i ett sak- recpektive åmnesregister. 

/i samband med referatet på titelcidans nedre hålft 
anges nyckelord på svenska. Radavstånd mellan re- 
ferat och nyckelord år 4 kugg. / 



3. 5 Fårfattarnamn och titel på ab strået -sidan 



Utformning 



Når rapportens originalspråk år svenska, bår titeln 
finnas på svenska och det valda internationella 
cpråket (fårslagsvic engelska.). 

Fullstandig bibliografisk information bor ges: For- 
fattarens(nac) (1) efternman, (2) fårnamn, initial, 

(3) titel, rajjportceriens namn (understruket), 

(4) institutionsuppgift (om denna ej direkt framgår 
av seriebeteckningen), (5) serienummer och (6) 
publikationsår. 



Utskrift 



14 



/De bibliografi oka uppgifterna skrivs med små bok- 
staver (gemena). Radavstånd år 2 kugg. Mellan de 
bibliografi ska uppgifterna och efterfoljande abstract 
ar radavståndet 3 kugg. / 



3. 6 Abstract 



Utformning 



Utskrift 



Ben innehåll smås eiga utformningen av ett abstract ar 
ytterst viktig for att en utomstående skall kunna be- 
doma arbetets informationsvårde. Bet bor i regel 
inte underskrida 30 eller overstiga 80 ord. Ett ab- 
stract bor skrivas i form av fullståndiga satser och 
i såmmanhångande text. Jag-form och mindre van- 
liga. forkortninga r och symboler bor undvikas, då 
ab stråets skall kunna inga oforåndrade i referattid- 
skrifter. Benna sammanfattning bor kunna ge låsaren 
våsentlig information om arbetets innehåll. 

OBS. Abstracts bor utformas omsorgsfullt. Bet år en 
utomståendes forstå och ofta enda kontakt med ett ar- 
bete. 

/Abstract- sidan utgorc av styv specialkartong och in- 
såtts som sista sida i rapporten. Benna sida inne- 
håller ett "abstract card" och ett "reference card". 
Bada år utformade i A6 -format. På bada anges forst 
rapportens titel på svenska, sedan foljer inom pa- 
rentes rapportens titel på engelska. Radavståndet år 
2 kugg. Rapportens originalspråk anges inom sned- 
strecksparentes. OBS att denna sidas uppdelning re- 
dan år f5rberedd och att linjerna år utdragna./ 



3. 7 Bescriptors eller keywords 



Utformning 



Utskrift 



Med hjalp av indexord karakteriserar forfattaren sin 
rapport så, att den lått kan inordnas i en referattid- 
ckrift och återvinnas med hjalp av logiska operatio- 
ner. Båmpligen anges mellan 3 och 5 termer som in- 
de:;eraren kan anvånda. Indexord kan våljas fritt av 
forfattaren eller i anslutning till någon etablerad 
descriptor-lista. Vid urval av indexord kan ERIC- 
tesaur i tillåmpliga fall anvånda s. 

/Mellan referat och indexeringsord år radavståndet 



3 kugg. (Ett exempel på en "abstract- sida' 
sid 15.)/ 



ges pa 



3. 8 Rubriksystem 

Rubriksystemet i en forskningsrapport har till uppgift att profilera hela 
arbeteti Strukturen bor på ett logiskt och overskådligt satt återspegla 
rapportens huvudpunkter. Rangordningen rnellan t ex delar, kapitel och 
olika avsnitt inom ett- kapitel kan markerac på flera olika satt. I littera- 
turen anvånds (l) decimalklassificering (romerska eller arabiska siffror) 
och (2) klassificering med hjalp av alfabetet eller (3) olika biandformer. 



?M TJ m o 

~ o 3 Q. a» 

3 03 ^ 

O 



3 o 

o-. o 



co rn 
q. ei- 
ra c 

3 O 
_. 

3 



O 

f.Q 

o' 

Pi 



o" 3 

=! CD 

s. a 



» o 
ra 

05 

ra 
ta 

~t 
o 

rr 



Abstract card 



Reference card 



Bjerstedt, Å. Pedagogisk dokumentation: Några synpunkter på 
det aktuella laget och några onskemål inf or den fortsatta ut- 
vecklingen. /Educational documentation: Some considera- 
tions on the state-of-the-art and some wishes for future 
development» / Pedagogisk d okument atio n (Malmb, Sweden: 
School of Education), Nr 12 f 1972. 

Documentation facilities and information network of interest 
to educational researchers and. various educational groups 
in Sweden are discussed. The topics dealt with include 
problems concerning information services, computer - 
assisted search, standardization, and training needs, Re- 
commendations for further action and research are pre- 
sented. /ln Swedish, / 

Indexed: 

i . Documentation 

2. Information networks 

3. Educational research 



Bjerstedt, Å. Pedagogisk dokumentation: Några synpunkter på 
det aktuella laget och några bnskemål infor den fortsatta ut- 
vecklingen. /Educational documentation; Some considera- 
tions on the state-of-the-art and some wishes for future 
development. / Pedagogi s k dokume ntatio n (Malmo, Sweden: 
School of Education), Nr 12, 1972. 



Decimalklassificering son bygger på arabiska siffror har emellertid bli- 
vit allt vanliga.re. Dcnna typ har i ex foljande utseende: 

1. PROBLEM 

1.1 Teoretisk forankring 

1 . 2 pefinition 

2. UNDERSOKNINGENS UPPLAGGNING 

2. 1 Stickprov 

2. 2 Måtinstrument 

2. 2. 1 Modell for konstruktion av måtinstrument 
2, 2. 2 Beskrivninp av måtinotrument 

3. RESULTAT 

4. DISKUSSION 

Olika rubriktyper bor alltså utformas så, att de kortfattat och tydligt mar- 
kerade ger låsaren en snabb orientcringsmojlighet med avseende på olika 
inf orniationstypcr inom arbetet. Vid rubriksåttningen bor beakta s de punk- 
ter och rekommendationer son presenterats i del 2. 

Utformning For klaøsificerinpr av rubrikerna i ett arbete r ekorn- 

menderas decimalklassificering som består av endast 
arabiska siffror. Anvandning av alfabetet, romefska 
siffror och olika slags blandformer bor undvikas. 

Utskrift /Huvudrubrik skrivs med VERSALER. Underrubrik 

skrivs med gemena. Både huvud- och underrubrik 
utmarks med enkel under strykning. Radavståndet 
mellan huvudrubrik och underrubrik (eller lopte:ct) ar 
5 kugg. Radavståndet mellan underrubrik och lopande 
text ar 4 kugg, Radavståndet f5re huvudrubriker b5r 
vara 6 kugg. Detta kan exemplifieras på fSljande satt: 

3. RESULTAT 

3. 1 Resultat i f5rundersokningar 

Lopande tezit/ 

Enligt APA -manualen anvands i samband med tidskrift sartiklar ett rubrik- 
system som består av fyra olika rubriktyper. (Detta betyder emellertid 
ej att också samtliga maste anvåndas vid skrivning av en enskild artikel). 
Enligt APA -manualen bor en numerisk eller alfabetisk rangordning av 
rubrikerna undvikas. I samband med tryckning anges rubrikens ordning 
med hjalp av olika stilar. Av detta skal har inom pedagogisk-psykoiogiska 
institutionen vid LHM tillåmpats foljande konvcntion vid utskrift av rap- 
porter: 




Utskrift 



/Finne det två typer av under rub rike r får den vikti- 
gaste heldragen enkellinje, medan den under otallda 
(under rubrik av andra ordningen) får bruten enkel 
linje (---). 

Finns det tre typer av under rubriker anvånds 

==== for underrubrik av foreta ordningen (den vik- 
tigaste) 

for underrubrik av andra ordningen (darnåst 

kommande) 

for underrubrik av tredje ordningen (den tredje)/ 



3. 9 Tabeller 



Både forberedelse och tryekning av tabeller ar tids- och kostnadskra- 
vande. Det rekommenderas dårfor att det tabellmaterial, som okall inga 
i rapporten bestams med hånsyn till vad god. år absolut nodvåndigt for 
att man skall kunna forstå och vårdera presentationen. Av den anled- 
ningen ges foljande rekommendationer: 

(1) Tabellera ej originaldata, såsom testvården, skattningar, protokoll - 
material. 

(2) Tabeller bor innehålla data i komprimerad form, dvs presentera 
statistisk?, data, men observera att dessa bor medge kommunika- 
tion. 

(3) Undvik upprepning av data, dvs Sverlappar två tabeller bor det goras 
ett fors ok att sammanfatta dessa i en enda tabell. 

(4) Ange endast tal av betydelse, dvs med hånsyn till statistisk precision 
bor man endast presentera tal med den noggrannhet som den statis- 
tiska analysen kraver. Vanligen torde två decimaler vara fullt till - 
rackligt for t e:r. medelvarde, stanclardavvikelse eller korrelationer. 

(5) I tabell erna tillåts statistiska symboler och forkortningar, men 
dessa bor normalt forklaras dar de forst upptrader genom kortfattad 
term och (vid mindre vanliga termer) med hanvisning till handbok 
eller liknande. 

Varje tabell bor forses med ett tabellnummer och en rubrik. Tabel- 
ler bor forses med arabiska siffror ocli ges i konsekvent foljd. Den fGrsta 
tabellen får nummer 1, den nast foljande nummer 2 etc. Undvik suffix- 
beteckningar for att indikera relationen rnellan tabellerna (t ex 5 A och 5 B), 
Varje tabellrubrik bor vara klar och distinkt. Stilistiskt bor tabellrubri- 
kerna ha en likartad utformning. Refercra i texten alltid till tabeller ge- 
nom att anpe tabellens nummer. 



Utskrift 



/Skriv ut Tabell 1 . med enkel under strykning och 
punkt efter siffran. Dårefter huvudtéxt utan undcr- 
strykning och utan punkt efter texten. Det rekom- 
menderas att decimaler markeras konsekvent ge- 
nom en rapport. Vanligen foredrages, att de av- 
skiljs i enlighet med engelskt bruk med punkt (. ). / 



3.10 Grafisk presentation 



De rekomrnendationer som ges i det foljande Sverens stammer med APA- 
manualen (ss 423-428). Diagram kan ofta visa sig vara den basta presen- 
tation sformen for vissa typer av data. Men utformningen av diagram, kar- 
tor eller fotografier utgor en be svarlig uppgift. Diagram tycks vara. spe- 
ciellt låmpade for att klarg5ra t c;: foråndringar, relationer meilan olika 
individer eller individgrupper etc. Diagrr.m fungerar så att saga som 
mikroskop med vårs hjalp forfattaren kan fram.ha.va olika relationer som 
existera.r meilan data. 

Vid konstruktionen av ett diagram bor man for den oberocnde varia - 
beln anvanda koordinatsystemets horicontella axel medan den beroende 
variabeln representeras av den vertikala a::eln. Dårefter boi* man be- 
ståmma rutsystemet. Rutsystemet beror pa. dels bredden, dels den dis- 
kriminering av skakui som man on skar med han syn till den vertikala och 
hcrisontella a::eln. Vill man till e;:empel visa relationen meilan två kur- 
vor som erhållits under olika betingelser, ar det grundlåggande for dia- 
grammen att de vertikala. enheterna. ar tillfredsstallande stora. for att de 
entydigt skall kunna åskådliggora. separationen meilan bada kur vo rna. 
Ofta år det onskvart att borja med varden som ligger over noll på den 
vertikala a:celn. Syftet år att saker stalla, låmpliga. proportioner. 

Avbryts skala.n b5r punkt noll aaiges på den vertikala axeln. Noll- 
punkten ligger i den vertikala och horiscnfcella. axelns foreningspunkt. 
Den vertikala. axeln bor dårvid brytas ett litet stycke over nollpunkten 
genom korsande linjer. På samma satt bor också på den horisontella 
linjen anges diskontinuiteten, ifa.ll denna skada ej borjar vid nollpunkten. 
Vid vaiet av "uppforstoringsgraden" av en skala, bor man undvika. att små 
differenser framtråder mera an vad dera.s "verkliga." signifikans beråtti- 
gar till. 

Framstållningen av ett diagra„m bor ske med stor omsorg. De ex- 
perimentella vårdena (punktei-na) bor ritas in med stor noggra.nnhet (spe- 
ciellt når ett dia.gra.rn skall ersåtta. en tabell). Ett fei vid inritningen av 
en punkt år ett lika. tungt vågande fei som ett feiaktigt varde i en tabell. 

Aven stolpdiagra.m har en viktig funktion att fylla vid precentatio- 
nen av data. Cyftet år också i detta fall att oversåtta. numericka. varden 
till en visuell "stråeka". Men de år mera sållan berattiga.de i vetenskap- 
liga presentationer, om de återspegla.r data som presenterats i numerisk 
forna. Dårem.ct fyller de som komplement en viktig funktion i populårfram- 
stållninrar. 



- 19 - 

Alla diagram, ritningar, fotografier etc numreras med arabiska siff- 
ror och. eniigt samma konvention som galler for numrermgen av tabeller. 



Utskrift 



Exempel/ 



.30 






£ 



.00 



/Skriv ut Figur 1 . rned enkel under strykning och 
punkt efter siffran. Darefter huvudtext utan under- 
strykning och utan punkt efter texten. Ett exempel 
åskådliggor hur ett diagram kan se ut. når skalan 
ej borjar vid nollpunkten och dessutom hryts fore 
åndpunkten. OBS. Figurrubrik ges under figuren. 



»f v fcT 



abstrakt 
' mat tri al 
' 



Kon kre: 
mater ai 






! < 
i 



- 



i 



\ - ' 

\ \ ■ ' 

------ t . 






x I ~x 



1/ 
;4*£— - — L_ 



35 



:r 



85 



Figur 1 . Fordelning over elevers reaktion till abstrakt och konkret 
inlårningsmaterial (Exemplet ar fiktivt) 

Ett annat exempel kan vara: 









BQ\ 

70 



J 



20 



L 



•s. 



a; fernerande 
oregetbundet 



f 



Fors oks omganga r (block) 

Figur 2, Medeltal f'5r utsiåckningshastighet av samtliga spår vid 
jamforelse mellan individer inom enskilda block, (Ur 
Psycholog. Rev. , 1972, 3I_ (2), s 490. ) 



3. 11 Citat 



Anvisning 

Det år praxis att en ordagrann åter 



'Datorer kan anvåndas till både 



20 



givning av text ur ett annat arbete an 
forfattarens eget markeras med an- 
foringstecken, Innehålier denna text- 
bit i sig sjålv en anforing, så satts 
den senare inom ('enkelt'') citations- 
tecken. 



'ihågkommande' och 'logiska se- 
lektioner' och år dårfor lampade 
for en automatisk dokurnentation. " 



Vid utelamningen i en sats anvånds 
utelåmningspunkter (...) och efter 
en sats (. . . . ). 



Utskrift 



Bet finns ett rikt antal kanslomas- 
siga på ståenden . . . men entydigt 
måtbara relationer . . . har ej 
kunnat demonstreras. . . . Under - 
sokningar har ofta . . . 

/.Radavstånd: 2 kugg 
Aven inryckning vid vansterrnargi- 
nal och storre hogermarginal kan 
anvandas for att utmarka ett citat. / 



3.12 Referenser i text 

Anvisningar. (Anvi aninga r f olj er 
APA ) 

1. Alla referenser till f5rfattare 
som citer as i text sattes inom pa- 
rentes. Endact forfattarens efter- 
namn och arbetets areal anges. 

2. CBS. Refereras till en viss be- 
ståmd sida eller vissa beståmda si- 
dor och kapitel anges sidans num- 
mer eller kapitel eiter referensen. 

3. Har en referens två forfattare 
anges vid citeringen bada forfattar- 
nas efternamn. 

4. Har en referens flera an två for- 
fattare anges samtliga forfattare z 
efternamn vid forstå gangen detta 
arbete citeras i texten. Vid senare 
citeringar anges endast forstå for- 
fattarens efternamn, åtfoljt av f6r- 
kortningen "m fl" (i engelsk text 
"et al. "). 

5. Innehålier referenslistan arbe- 
ten.av forfattare som har samma 
efternamn, anges vid citeringen i 
texten aven fornarnnsinitial. 



(Jones, 1970) eller "Jones (1970) 



nar vi sat . . . 



(Jones, 1970, s 410), (Jones, 1970, 
ss 410-412; Brown, 1960, s 410; 
Smith, 1970, ss 410-412; Jones, 
1970, kap 2). 

(Jones & Smith, 1970). 



I en undersokning (Jones, Smith, 
Brown & White, 1973) klargors 

Undersokningen som citeras ovan 
(Jones m fl, 1973) visar ... . 



L>. Svensson (1973) visade . . . men 
B. Svensson (1970) redovisar ... 



6. Flera referenser som citeras på "Ett antal experiment (Brown, 1970; 

samma stalle i texten separeras från Jones, 1963; Svensson, 1970) till 

varandra med semikolon och satts denna frågestållning . . . ". 

inom parentes. Forfattarna ordnas ,._.. , . , .., . / T 

,. , *. , ^ ,. r .. r ,, r. "jiitt ancal under sokmngar (Jones, 

alfabetiske efter forfattarens efter- , __. _ n „, T ° . __ ,, x 

„ Li , 1970; Jones, 1971a; Jones, 1971b) 

namn, och om alla arbeten har en , . . ., ' 

' har visat . . . ". 



och samma forfattare ordnac refe- eller också 

renserna enligt publiceringsår. "Jones (1970; 1971a; 1971b) har 

vi eat . - . ". 

Anvånd ej fotnoter for att citera referenser till litteraturen. Citera refe- 
renser genom att ange forfattarens efternamn och arbetets public e rings - 
år. Ben fullståndiga bibliografiska beskrivningen ges i en alfabetiskt ord- 
nad referenslicta i slutet av rapporten. 

3.13 Referenslistor 

Uppstållningen av referenslistor enligt APA regler finns bl a redovisad 
i sårtryck från pedagogisk-psykologiska institutionen, LararhSgskolan i 
Malmo, ni* 25. Referenslistor utgor den samlade forteckningen over 
samtliga i ett arbete refererade publikationer . OBS. Referenslistor skall 
ej innehålla arbeten, som ej nåmntc i texten. (Om undantag gores for 
sårskilt syfte, b5r detta sårskilt anges och termen "Referenser" utbytas 
mot annat ord. ) 

3.13.1 Tryckta publikationer 

Anvisning E::empel 

For att en bokreferens skall betrak- 
tas som "fullstandigt" beskriven bor 
rapportforfattaren i tur och ordning 
ange: 

1. Forfattarens(nas) efternaxrm 

2. Forfattarens(nas) fornamn i 
form av initialer. 

3. Boktitel (understruken respek- 
tive kursiverad). Titel av en 
tidskriftsartikel understryks 
eller kursiveras ej. Inuti engelsk - 
språkiga bok- eller tidskriftsaa'- 
tiklar undvikes versaler (stora. 
bokstaver) med undantag for ord 
som aven i lopande text skulle få 
stor initialbokstav. Aven anfo- 
ringstecken kring titel bor und- 
vika s . 

4. Forlagsort. 

5. Forlag (utan beteckningarna Inc. , Kusén, T. Skola for 60-talet. 
Co. , Sons). Stockholm: Almqvist & 

6. Artal (finns inget årtal angivet, Y/iksell, 1963. 
anges detta med beteckningen u å). 
Interpunktionen for en bokreferens 

framgår ur e::emplen 

/Bet rekommenderas att &-tecknet 
anvands, oavsett om det i backer - 
na anvands "och" eller "&"./ 



7. Angivande av senare upplaga øker 
inom parentes efter boktiteln, så- 
som framgår av exemplet 

llekomrnendation : har en bok ut- 
kommit på två eller flera forlag 
så anges inte samtliga forlag el- 
ler forlagsorter. Ett forlag och 
en forlagsort ar normalt fullt 
tillråckligt for att kunna identi- 
fiera och rekvirera detta arbete. 

8. Hånvisningen till bok med redak- 
tor anges i sa.mband m.ed titlar 
(1) på svenska, språket med 
"Red. '«, (2) på tyska språket med 
"Hrsg. " och (3) på engelska språ- 
ket med "Ed. " eller når flera 
personer avses med "Eds. ". 
Detta exemplifieras med foljande 
tre referenser 

CBS. Kår en bok ingår i en se- 
rie anges seriens namn och nr 
inom parentes efter titeln. 

Rekommendation : Kar en bok bå- 
de en huvudtitel och en undertitel 
anges normalt bada titlarna (så- 
vida undertitcln inte år exceptio- 
nellt omfattande). Dessutom an- 
ges låmpligen forlagets namn 
(når forlaget år cå pass kant som 
Holt, Rinehart ck Winston) enda st 
genom forstå namn. 

9. Handbocker och bocker, som inne- 
håller utvalda, bidrag. For varje 
bidrag anges i dessa bocker for- 
fattarensa). Refereras till ett 
sår skilt bidrag, utformas detta, 
enligt foljande exempel 

Kår bor observeras (1) att det år 
bokens titel som understryks el- 
ler kursiveras, (2) att det bor 
ges sidhånvisning, så att det re- 
fcrerade bidraget lått kan åter- 
finnas. Sidhånvisning sker efter 
årtal, och Ss (respektive Pp i 
engelsk text) anvånds i motsats 
till vid sidhånvisningar vid re- 
fereringen av tidskriftsartiklar. 



Wiener, C. Cybernetics or con- 
trol and communication in the 
animal and the machine . (2nd 
ed. ) New York: Wiley, 1961. 

Landquist, J. Pedagogikens histo- 
ria (7:e uppl. ) Lund: Gleerup, 
1963. 



Bjerstedt, A. (Red. ) Kreativitet 
och kontroll. (Pedagogisk 
orientering och debatt, nr 38. ) 
Malmo: Lårarhogskolan, 1972. 

Hofståtter, P. R. (Hrsg. ) Eas 
Fischer Lexikon: Psychologie, 

Frankfurt am Main: Fischer 
Biicherei, 1957. 

Block, J.H. (Ed. ) Maste ry 

learning. Theory and practice . 
New York: Holt, 1971. 



Smith, G. Kreativitet och kontroll 
i psykologisk forskning. I: Bjer- 
stedt, Å. (Red. ). Kreativitet 
och kontroll. Malmo: Lårarhog- 
skolan, 1972. Ss 6-19. 

Medley, D. M. & Mitzel, K. E. 
Measuring cia. ssrocm behavior 
by systematic observation. In: 
Gage, N. L. (Ed. ). Kandbook 
of rescarch on teaclving . Chi- 
cago, 111. : Rand NcNally, 1963. 
Pp 247-328. 



3.13.2 Tidskrifter 



Anvisning 



For att en tid skrifts r efe r ens ska.ll 
kunna betraktas som "fullståndigt" 
beskriven, bor rapportforfa/ctaren 
i tur och ordning ange: 



- 23 - 



1. Forfattarens(nas) efternamn 

2. Forfatta r en s(nas) fornamn i form 
av initial(er) 

3. Artikelns titel (ej understruken) 

4. Tidskriftens namii (enligt gangs e 
forkortnings system, understråket 
respektive kursiverat) 

5. Årtal 

6. Årgang (under strukna respektive 
kursiverade arabiska siffror) 

7. Håfte (inom parentes). Detta 
galler dock enbart når enskilda 
tidskrift shaften har separat pagi- 
nering. 

8. Sidangivelse (omfattande artikelns 
forstå och sista sida). Interpunk- 
tionen framgår av exernplen: 

9. Rekommendationer for forkort - 
ningar ges i del 5. Forkortningar- 
na bygger på APA -manualens re- 
kommendationer. Dessutom pre- 
senteras i del 5 en uppstållning 
over forkortningar for vanligare 
tidskrifter. 

10. Vid anvåndningen bor observeras 
foljande: 

(1) Kvar står i forkortningen ordets 
slutbokctav, så anvånds ej punkt. 
I andra fall utnyttjas punkt efter 
forkortningen. (Jåmfor dock del 
4 nedan. ) 

(2) Substantiv ges stor initialbokstav, 
adjektiv ges liten initialbokstav. 



Bokander, I, Seniantic descrip- 
tion of complex and meaning- 
ful stimulus material. Per- 
cept. Mot. Skills , 1966, 22, 
201-202. 

Stoller, F.H. Therapeutic con- 
cepts reeonsidered in lights 
of videotape experience. 
Comp. Group Stud . , 1970, 
1, (2), 5-12. 



3.13.3 leke tryekta publikationer 

Anvisning 

1. Det finns många s k "grey reports" 
och "grey papers", vilka tyeks våxa 
alltmer i antal. Med dessa avses 
framfor allt sådana rapporter, som 
framstållts inom en viss institution 
eller i samband med konferenser. 
I detta sammanhang galler samtliga 
punkter som nåmnts under punkt 
3. 13. 1 och 3, 13. 2, dock med un- 
dantag av att "ort" och "forlag" er- 
såtts med "ort" och "institution" 
(eller motsvarande), dvs normalt 
den institution som utger och/eller 
distribuerar rapporten. (Jåmfor 
den tredje referensen nedan. ) I 
samband med arbeten som hånfor 
sig t ex till dissertation abstracts 
eller ERIC kan det vara låmpligt 
att ange "order number" respektive 
"accession number". Icke-tryckta. 



Kerber, J. Study of selected 
student teachers and modi- 
fications of their seif- con - 
cept through use of portable 
videotape recordings. De- 
troit, Mich. : Wayne State 
University, 1967. (leke 
tryekt doktorsavhandling. 
Microfilms, 68-2094.) 
Order No. 68-2094, 1967. 

Bellack, A. A. Methods for 
observing classroom beha- 
vior of teachers and students. 
Paper written for discussion 
at the conference on me- 
thods of determinig crite- 
ria for the evaluation of 
comprehensive school s. 
(Mimeographed. ) Berlin: 
Pådagogisches Zentrum, 1968, 



rapportere, titlar understryks ej„" 
Referenserna b5r utformas enligt 
foljande exempel 

Rapporter som har upptagits i ett 
informations- och dokumenta tions- 

system och som blivit tillgångliga 
via t ex microfiche saknar ibland 
fullståndiga bibliografiska uppgif- 
ter. For att underlatta uppsSkning 
och eventuell inlåning av sådana 
rapporter bor låmpligen anges in- 
formations- och dokumentations- 
systemets namn samt rapportens 
accessionsnu mme r . 



Y/ebb, C. et al. Description 
of a large -scale micro- 
teaching program. ERIC, 
ED027250, 1968. 



3. Institutionernas rapportserier be- 
traktas i samband med upp stall - 
ningen av referenslistor som tid- 
skrifter, dvs titeln understryks 
icke, daremot titeln for serien. 

4. Om referensen forekommer i ett 
sammanhang, dar seriens institutions- 
anknytning ej år kånd eller lått bor 
kunna identifieras, anges ort och 
institution inom parentes efter se- 
rienamnet (når serienamnet inte 
"innehåller " institutionsnamnet). 

5. Skol over styr eisens informations - 
blad bor behandlas i enlighet med 
vad som angivits for serier. 



Larsson, B. Matematiskt 
språkbruk i pedagogiska 
forskningsrapporter: Några 
exempel på missbruk. 
Pedagogisk- psykologiska 
problem , Nr 140, 1971. 

Larsson, B. Matematiskt språk- 
bruk i pedagogiska forsknings- 
rapporter: Några exempel 
på missbruk. Pedagogisk- 
psyko logi ska problem (Malmo: 
Lårarhogskolan), Nr 1 40 , 
1971. 

Brusling, Ch. Microteaching, 
(forkortat MU -pr oj ektet). 
Information om skolforsk- 

ning, Nr 4, 1971. 



25 - 



UTSKRIFTSKONVENTIONER OCH-KORRIGERINGSNYCKEL 



4. 1 Exempel på utskriftskonventioner 

Vid utskrift av en rapport foreslås f olj ande galla allmånt: 



1 . Marginal 



2. Radavstånd 



Van ster marginal 
H o ge r ma r gina.1 
Ovre marginal 
Undre marginal 



4. cm 

1 . cm 

1 . 5 cm 

2. cm 



Lopande text 3 kugg 

Citat ur texter, formular etc 2 kugg 
Tabeller 2 kugg (nårhelst så 

kan ske utan 
olågenhet) 
Referenser 2 kugg inom r eie- 

rens 
3 kugg mellan re- 
f er ens 



3. Forkortningar 



Alla forkortningar kan enligt Nåmnden £5r svensk 
språkvård skrivas med eller utan punkt. 

/inom en rapport bor dock tillåmpas konsekvent 
antingen att alla forkortningar skrivs utan punkt 
eller att de skrivs enligt APA -manualens r ekorn - 
rnendationer, dvs kvar står i forkortningen ordets 
slutbokstav, så an vands ej punkt. I andra fall ut- 
nyttjas punkt efter forkortning. Forkortningar i 
referenslistor skrivs låmpligen på det sistnåmnda 
såttet. Referenslistor ur rapporter, skrivna på 
svenska, kan på så satt lått i oforandrad form an- 
våndas vid rapportens dversåttning till engelska. / 

4. Utelåmningspunk- Utelåmning av ord eller textbitar markeras med 
ter tre punkter. 



5. Metod for ut- 
mårkning i text 



6. Utmårkande av 
stora tal 



(Punkten efter en mening ej medråknad. ) 

Versaler, under strykning ocli sparrning år till- 
låten i svenska och tyska texter, Båremot år 
sparrning ej tillåten i engelska och franska tex- 
ter. 

/Normalt bor anvåndas versaler och understryk - 
ningar (anvånd på stencil stencilpenna) for att ut- 
marka korta meningar eller enstaka ord. Sparr- 
ning har inget storre varde for låsligheten och 
år dessutom tidskråvande. Den bor cuirfor und- 
vika s . / 

Stor re tal indelas i grupper om tre siffror med 
mellanslag mellan grupperna. Vid decimalkom- 
ma (punkt) gors ej mellanslag. Samma konven- 
tion galler for tyska och franska texter. I eng- 
elska texter satts komma mellan grupperna. 



7. Fotnotstecken 



8. Matematiska 
symboler 



9. Signifikansnivå- 
tecken 



26 



Anvandningen av fotnoter bor hallas på ett mini- 
mum eller helst undvikas. I svenska och engelska 
texter satts nottecknet utanfor samtliga skiljetec- 
ken, t ex "seeing is believing", is not always 
true. I tyska och franska. texter satts nottecknet 
innanfor samtliga. skiljetecken. 

Anvands fotnoter i samband med tabeller bor ut- 
tryck formuleras så kort som mojligt. Allmånaa 
markeringar som refererar till en tabell i sin 
helhet marker?. s i svenska och tyska texter med 
"Anm. " och i engelska texter med "Note" åtfoljt 
av ett tankstreck. 

I beteendevetenskapliga rapporter anvands ofta 
matematiska symboler bl a for att undvika att be- 
grepp, varje gang de forekommer, behover skri- 
vas ut. Varje en skil d symbol som kom.rn.it till an- 
våndning bor definieras. Definition av symboler 
bor ske når symbolcn anvands for forstå gangen. 

/Normalt bor matematiska symboler i beteende- 
vetenskapliga. rapporter anvåndas varsamt. Bet 
år låmpligt med ett definierat symbolsystem. Ar 
antalet symboler stort bor rapporten forses med 
en systematisk uppstallning over samtliga an- 
vånda symboler och dess definitioner, t ex i form 
av en bilaga. / 

Konventionen tillater anvandningen av asterisker 
for att indikera statistisk signifikans. Man brukar 
anvånda : 



for p < 


.05 


for p < 


.01 


for p < 


. 001 



Varje enskild rapport bor dock forklara den an- 
vånda konventionen. 



4. 2 Kor riger ing snyckel 

Oavsett om en bok skall tryckas eller en rapport skrivas ut, b5r det 
låmnas ett manuskript med tydligt markerade råttelser och anvisningar. 
Råttelser bor helst ske genom anvandning av sådana tecken och regler 
som har blivit konvention. Gångse korrekturtecken framgår ur bifogad 
nyckel for korrigering av text. Som. framgår ur korrigeringsnyckeln b6r 
varje fei eller åndring markeras på två stallen: dels med ett lokalise- 
ringstecken på det felaktiga stallet i texten, dels med ett motsvarande 
marginalte cken. Efter marginaltecken skrivs sjålva råttelsen, om inte 
tecknet i och for sig anger hur korrigering skall ske. Anvisningar eller 
kommentarer till utskrivaren, vilka ej skall inga i texten, bor klart 
skiljas från ovriga råttelser, t ex genom att skrivas inom ram eller 
med annan farg. 



.27. 



Korrigering av text 



SVENSK STANDARD SIS 03 62 ©I 



SALLI-n PRÅN UTOAVA 

19e3.07.31 1 



KLA69IFIKATION 

UDK é55.255 



3 Korrekturtecken 



3.7 



Lokaliseringstecken 

Dår råttelse eller andring skall ske, placeras ett loka- 
liseringstecken, vilket upprepas i margen åtfbljt av 
besked om onskad åtgård. Lokaliseringstecknen kan 
ha foljande utseende. 

inn hhh 

Text som skall såttas med annat typsnitt, annan typ- 
sort, annan typgrad e. d. stryks under. Efter motsva- 
rande streck i margen anges inom ring onskad åtgård. 
t. ex. hf (halvfet), kurs (kursiv), 10 p (10 punkter), 
sparr (spårrad text). 

3.2 Åtgdrdstecken 

Åtgårdstecken placeras i margen efter lokaliserings- 
tecken. Åtgårdstecknens utseende och betydelse år fol- 
jande. 

*7~ Ta bort 

/"\ Oka mellanrummet 

V^ Minska mellanrummet 



s 



3.3 Lokaliserings- och åtgårdstecken 

Tecknen placeras dår råttelse skall ske och upprepas 
i margen — i regel utan ytterligare besked. Tecknens 
utseende och betydelse år foljande. 

Ny rad eller nytt stycke (beroende på 
sammanhanget) 

' Ej nv rad. Ej nytt stycke 

Flytta tecknet, teckengruppen. raden 
J eller raderna (beroende på samman- 

hanget) åt vånster (till korrekturteck- 
nets »6ppning») 

*-i Flytta åt hoger 

3| Centrera 

Flytta upp 

Flytta ner 

Låt tecknen eller teckengrupperna byta 
plats 

Flytta det inringade enligt pilen 

Flytta om de understrukna teoknen eller 
teckengrupperna enligt siffrorna. (I 
detta fall anges i margen 12 3 4) 

Låt raderna byta plats. (I komplicerade 
fall numreras raderna) 

Rata raden mellan strecken 

Rata kanten i vertikalled eller rata ko- 
lumnen mellan strecken 




43 21 



II 



3.4 Återgångstecken 

Om en felaktig råttelse (eller andring) upptåcks skall 
det berorda stallet streckas under och motsvarande 
uppgifter i margen strykas over. 



4 Exempel 

Språketjteknikensi tidsalder 

Ett beljisande exempel på teknikens 
stora inflytande på vår tids ordfor- 
råd ger den tyske forssren Macken- 
sen. I Tyskland lår enbart elektro- 
tekniken åa 4a.it over 50 000 fack- 
uttryck i borjan av 50-talet. Om man 
jorsiktigt råknaf med att hela det 
tekniska ordforrådet omfattar en 
halv miljon^Bjilj«aaf*ord, sager han, 
så kan man nog påstå att minst 
10 % trånger in i vardagsspråket. 
Omjbara hålften av dessa år fråm- 

mande ord eller fbrkortningsord, år 
det dock 25 000 ord av denna typ 



H 
ty 

lu 

Ilk 



—©§9 

/—/*/> 






som trånger in i det s. k. primår- 
språket.rUtom inflytandet på språk- 
strukturen maste man hår rakna med 
ånnu en faktor.' 

>» den rent siffermåssiga okningen av 
iridividernas ordforråd (Planung in 
hder Muttersprache, 1955/56). 

{Ingen normering kan således hindra 
att ordet trånger in i primårspråket 

foch dår får andra nyanser. Vårdags! 
språket tar ofta sina bilder från 
tekniken — på lopande bancL.k ar 
blivit uttryck for «oavbrutet», for 
att baraj_ett|"ff| exempel. Om vi på- 
står att någon har mycket energ i, så 
har detta ord en annan nyansffåtft 



- V 

s 



r 

< 
LI 



c 



an i tekniken, for hur skulle det lata 
om sager stallet i vi: han har myc- 
ket av «produkten av aktiv effekt 
forser oc kså litteraturen med olika) 
ochtid^Najtu^yjetenska^^ teknik 
stilmedel. Vi behbver bara påminna 
o m att Strindberg • Mtt sp råk sår- 
skilt anvånde bilder håmtade från 
.elektricpptens område for att återge 
sina psykiska upplevelser. 




* 



2C - 



REKCMMENDATIONER FOR FORKGRTNINGAR 



5. 1 Forkortninga!' av tyska ord och uttryck 


Abh. 


Abhandlun gen 


Abtlg 


Abteilung 


Akad. 


Aka de mi e 


allg. 


allgemeine, allgemeiner 


angew. 


angewandte 


Ann. 


Annalen 


Anz. 


Anzeiger 


ArbWiss. 


Ar b eit s v/i ssens chaf t 


Arch. 


Archiv 


Bearb. • 


Bearbeiter 


Beih. 


Beihefte 


Ber. 


Bericht 


Bull. 


Bulletin 


Charact. 


Charakter 


DAG 


Deutsche Angestellten-Gewerkschaft 


Diss. 


Dissertation 


Dtsch. 


Deutsche 



Ergebn. 


Ergebnisse 


ff 


folgend(e) 


Forsch, 


Forschung 


Fortschr. 


Fortschritte 


Franz. 


Franzosisch 


Handb. 


Kandbuch 


Hektogr. 


Hektographiert 


Hrsg. 


Herausgeber 


Inst. 


In stitut 


Instn 


Institution 


Instrum. 


Instrument 


int. 


international 


J. 


Journal 


Jb. 


Jahrbuch 


Maschinenschr. 


Ma s chinens chr eiben 


rnbH 


rn.it begrenzter Haftung 


Mschr. 


Monatschrift 


NDR 


Norddeutscher Run dfunk 


Nervenheilk. 


Nervenheilkunde 


norm. 


normal 


Okt. 


Oktober 



Prof. 
PU 



Professor 
Programmierter Qnterricht 



Reiij 
Rev. 

Rh. 



Religion 

H.evue 

Rhein 



>chr. 



Seite 

Schriften 

Seiten 



TV 



Television 



u. 

u. a. 

UdSSR 

Qntersuch. 

USA 

ubers. 



und 

und ande re 

Union der Sozialistischen 

Unt e r su chun gen 

United States of America 

iibersetzt 



Sowjet-Republiken 



v. 

VDI 
vergl. 
vervielf. 

Westf. 
Wiss. 

vVschr. 



von 

Verein Deutscher Ingenieure 

vergleichende 

vervielfåltigt 

Y/estfalen 
Wissenschaft 
"vTochen schrift 



Z. 

Zbl. 



Zeitschrift 
Zentralblatt 



30 - 



5. 2 Forkortningar av engelska ord och uttryck 



AAUP 


American Association of University professor 


G 


abnorm. 


abnormal 




A and M 


Agricultural and Mechanical 




Abstr. 


Abstract 




al. 


alii 




A.M.A. 


American Medical Association 




Amer. 


American 




Ann. 


Annal s 




Annu. 


Annual 




Anthrop. 


Anthropology 




A.. Jr . jfV. 


American Psychological Association 




appl. 


appiied 




Arch. 


Archives 




Arith. 


Arithmetic 




Ariz. 


Arizona 




Ass. 


Association 




Aug. 


August 




AV 


Audio -Visual, audiovisual 




BBC 


British Broadcasting Corporation 




Bd 


Board 




Behå v. 


Behavior 




Brit. 


British 




Bull. 


Bulletin 




Canad. 


Canadian 




Casewk 


Casework 




Cath. 


Catholic 




CC 


Closed Circuit 




CCTV 


Closed Circuit Television 




Charact. 


Character 




Childh. 


Childhood 




Child. 


Children 




Cinc. 


Cincinnati 




Coll. 


College 




Comm. 


Communication, Community 




comp. 


comparative 




Conf. 


Conference 




Congr. 


Congress 




consult. 


consulting 




Contr. 


Contribution 




Conv. 


Convention 




Coord. 


Coordinating 




counsel. 


counseling 




crim. 


criminal 




D.C. 


District of Columbia 




Bec. 


December 




Def. 


Deficiency 




Delinqu, 


Delinqu ent 




Dep. 


Department 




Develpm. 


Development 




Dig. 


Digest 




Dis. 


Diseases; Disorders 




Diss. 


Dissertation 





- 31 



EBU 


European Broadcasting Union 


Ed. 


Editor 


Eds. 


Editors 


educ. 


educational 


Educ. 


Education 


elem. 


elementary 


ELS 


English Language Services 


Emplyt 


Ernpioyrnent 


Engl. 


England, English 


Engr 


Engineer 


Engng 


Engineering 


ERIC 


Educational S.esources Information Center 


ETV 


Educational Television 


Evolut. 


Evolution 


except. 


exceptional 


Exch. 


Exchange 


exp. 


experimental 


Fam. 


Family 


Feb. 


February 


ff 


following 


Fla 


Florida 


FLES 


Foreign Language in the Elementary School 


Found. 


Foundation 


Ga 


Georgia 


genet. 


genetic 


Geront. 


Gerontology 


Handb. 


Handbook 


Hlth 


Health 


Hear. 


Hearing 


Hered. 


Heredity 


la 


Iowa 


111. 


Illinois 


improv. 


improving 


Inc. 


Incorporated 


indiv. 


individual 


industr. 


industrial 


Inst. 


Institute 


Instn. 


Institution 


instr. 


instructional 


Instr. 


Instruction 


Instrum. 


Instrument 


intern. 


internal 


int. 


international 


In ve st. 


Investigation 


ITV 


Instructional Television 


J. 


Journal 


Jan. 


January 


Journ. 


Joumalism 


Jr. 


Junior 


juv. 


juvenile 


Ky 


Kentucky 



- S£ - 



L.A. 


Los Angeles 


Lab. 


Laboratory 


Lang. 


Language 


Lea rn. 


Learning 


Lib. 


Liberal 


Ma s s . 


Massachusetts 


Math. 


Mathematics 


Md 


Maryland 


Measmt 


Mea sur ement 


rnech. 


rnechanical 


med. 


medical 


Med. 


Medicine 


med. -leg. 


mediocolegal 


Mem. 


Memoir 


ment. 


ni ental 


Mgmt 


Management 


MHz 


Megaherz 


Minn. 


Minnesota 


mm 


millimeters 


mod. 


modern 


Monogr. 


Monograph 


mon. 


rnonthly 


Mr. 


Mister 


Mrs. 


Mistress 


NAEB 


National Association of Educational Broadcasters 


Nat. 


National 


Nebr. 


Nebraska 


nerv. 


nervous 


Neurol. 


Neurology 


Neuropath. 


Neuropathology 


Newfoundl. 


Newfoundland 


Newsltr 


Newsletter 


N.K. 


New Hampshire 


N. J. 


New Jersey 


No. 


Number 


norm. 


normal 


N. 


North 


north. 


northern 


Nov. 


November 


N.Y. 


Ne v/ York (State) 


NS PI 


National Society for Programmed Instruction 


oe cup. 


occupational 


Oet. 


October 


off. 


official 


Cnt. 


Ontario 


Opin. 


Opinion 


Or. 


Oregon 


Orthopsychiat. 


Crthopsychiatry 


Path. 


Pathology 


Pedag. 


Pedagogy 


Penn. 


Penn syl vania 


Pers. 


Personality 


Phil. 


Philosophy 


Phon. 


Phonetics 



33 - 



phys. 


physical 




physiol. 


physiological 




Pi et. 


Picture 




PP 


pages 




Pr, 


Press 




Pract. 


Practice 




Practit. 


Practitioner 




Pr in. 


Principal 




Proc. 


Proceedings 




Prof, 


Profession 




Progr. 


Progress 




proj. 


projective 




psych. 


psychical 




Psychiat. 


Psychia.try 




psychiat. 


psychiatrical 




Psychoanal. 


Psychoanalysis 




psychol. 


pcychological 




Psychol, 


Psychology 




Psychometr, 


Psychometrics 




Psychop?„th. 


Psychopathology 




psychosom. 


psychosomatic 




Psychotech. 


Psychotechnics 




Psychother. 


P sychotherapy 




publ. 


public 




quant. 


quantitative 




quart. 


quarterly 




Ree. 


Record 




Recreat. 


Recreation 




Rehabilit. 


Rehabilitation 




Relat. 


Relations 




Relig. 


Religion 




Rep. 


Report 




Res. 


Research 




Rev. 


Review 






South 




Sch. 


School 




Sei. 


Science 




sec. 


secondary 




Sem. 


Semester 




Sept, 


September 




Ser. 


Series 




Serv. 


Service 




Soc. 


Society 




soc. 


social 




Sociol. 


Sociology 




sociol. 


sociological 




spee. 


special 




Stand. 


Standard 




Statist. 


Statist! es 




sth. 


southern 




Stud. 


Student, Study, Studie 


s 


Suppl. 


Supplement 




Surv. 


Survey 




Sympos. 


Symposium 





34 



Teach. 

tech. 

Tenn. 

Theor. 

Ther. 

tradit. 

Train. 

Trans. 

TV 

TV-ed 

UAR 
UHF 
Univer. 
UNESCO 

U.S. 

VHF 
voc. 
vs 
Vt 



Teacher 

technical 

Tennessee 

Theory 

Therapy 

traditional 

Training 

Transactions 

Television 

Televised 

United Arab Republic 

Ultra -high frequency 

University 

United Nations Educational, Scientific and Cultural 

Grganization 
United States 

Very high frequency 

vocational 

versus 

V er mont 



Wash. 
Welf. 
Wk 
Wkly 



Washington 
Y/elfare 
V/ork 
Weekly 



Yearb. 



Yearbook 



35 



5. 3 Forkortningar av namn på tidskrifter och oversikter 



AAUP Bull. 

Act. Neuroch. 

Ad. Lead. 

A.M.A. Arch. Neurol. 

Psychiat. 

Amer. Ann. Eeaf 

Arner. Educ. 

Amer. educ. Res. J. 

Arner. J. rnent. Defi. 



Amer. 


J. Psychiat. 


Amer. 


J. Psychol. 


Amer. 


Psychologist 


Amer. 


Sch. Bd J. 


Amer. 


Sch. J. 


Arner. 


Sch. & Univer. 


Amer. 


sociol. Rev. 


Amer. 


voc. J. 


Annu. 


Pv.ev. Psychol. 


Appl. 


Opti c s 


Arith. 


Teach. 


Ass. Stud. Teach. Yearb 



AV Comm. Rev. 

AV Instr. 

AV Lang. J. 

Austral. Sei. Teach. J. 



American Association of University 

Professors Bulletin 

Acta Neurochirurgica 

Adult Leadership 

American Medical Association 

Archives of Neurology and Psychiatry 

American Annals of the Beaf 

American Education 

American Educational Research 

Journal 

The American Journal of Mental 

Deficiency 

The American Journal of Psychiatry 

The American Journal of Psychology 

American Psychologist 

America.n School Board Journal 

American School Journal 

American School and University 

American Sociological R.eview 

American Vocational Journal 

Annual Review of Psychology 

Applied Opti es 

The Arithmetic Teacher 

Association for Student Teaching 

Yearbook 

Audio Visual Communication Review 

Audio Visual Instruction 

Audio Visual Language Journal 

Australian Science Teachers' Journal 



Brit. educ. Res. Bull. 

Brit. J. educ. Psychol. 

Brit. J. Psychiat. 
Bull. Ass. Dep. Engl. 

Bus. Educ. Forum 

Calif. J. educ. Res. 

Calif. Pers. Guid, Ass. J. 

Canad. Educ. Res. Dig. 

Cath. Sch. J. 

Chicago Sch. J. 

Child Develprn. 

Coll. Composit. Comm. 

Coll. & Univer. Bus. 
Co.mp. Educ. P.ev. 
Comp. Group Stud. 
Contin. Learn. 
Counsel. Educ. Superv. 



British Educational Research Bulle- 
tin 

British Journal of Educational 
Psychology 

British Journal of Psychiatry 
Bulletin of the Association of the 
Bepartments of English 
Business Education Forum 

California Journal of Educational 
Research 

California Personnel and Guidance 
Association Journal 
Canadian Education and Research 
Digest 

The Catholic School Journal 
Chicago School s Journal 
Child Development 
College Cornposition and Commu- 
nication 

College and University Business 
Comparative Education Review 
Comparative Group Studies 
Continous Learning 
Counselor Education and Super - 
vis ion 






Diss. Abstr, 



Dissertation Abstract 



Educ. 

Educ. Broadcast. Rev. 

Educ. Canad. 

Educ. Dig. 

Educ. Forum 

Educ. Index 

Educ. instr. Broadcast. 

Educ. Lead. 

Educ. Media Int. 

Educ. Per sp. 

Educ. Prod. Rep. 

Educ. psychol. Measmt 

Educ. Ree. 

Educ. Res. 

Educ. Res. Bull. 

Educ. Rev. 

Educ. Screen AV Guide 

Educ. Teach. 
Educ. Technol. 
Educ. Telev. 
Educ. TV Int. 
Educ. Training 
Elem. Engl. 
Elern. Sch. J. 
Engl. Educ. 
Engl. J. 
ERIC 

Excep. Child. 

Fam. Coord. 
French Rev. 



Education 

Educational Broadcasting Review 
Education Canada 
The Education Di gest 
The Educational Forum 
Education Index 

Educational Instructional Broad- 
casting 

Educational Leadership 
Educational Media International 
Educational Perspectives 
Educational Product Report 
Educational and Psychological 
Measurement 
The Educational Record 
Educational Research (British) 
Educational Research Bulletin 
Educational Review 
Educational Screen and Audio 
Visual Guide 
Education for Teaching 
Educational Technology 
Educational Television 
Educational Television International 
Education and Training 
Elementary English 
The Elementary School Journal 
English Education 
The English Journal 
Educational Resources Information 
Center 
Exceptional Children 

Family Coordinator 



i< rench 



5 vie w 



Gifted Child Quart. 
Grade Teach. 



Gifted Child Quarterly 
Grade Teacher 



Harvard educ. Rev. 
Health Sei. TV Bull. 
High Sch. J. 

Improv. Coll. Univer. Teach. 

Ind. Arts voc. Educ. 

Indian educ. Rev. 
Instr. Develpm. 
Int. J. Psychol. 

Int. Read. Ass. Conf. Proc. 



J. appl. Psychol. 
J. Broadcast. 



Harvard Educational Review 
Health Science TV Bulletin 
High School Journal 

Improving College and University 

Teaching 

Industrial Arts and Vocational 

Education 

Indian Educational Review 

Instructor Development 

International Journal of Psycho- 

Analysis 

International R.eading Association 

Conference Proceedings 

Journal of Applied Psychology 
Journal of Broadcasting 



37 - 



J. Bus. Educ. 

J. chem. Educ. 

J. Comm. 

J. consult. clin. Psychol. 

J. counsel. Psychol. 

J. educ. Psychol. 

J. educ. R.CG. 

J. educ. Technol. 

J. Engl. Educ. 

J. Engl. Teach. 

J. exp. Educ. 

J. exp. soc. Psychol. 

J. genet. Psychol. 

J. Health phys. Educ. Recreat. 

J. higher Educ. 

J. Home Econ. 

J. ind. Teach. Educ. 

J. learn. Disabil. 

J. med. Educ. 

J. nerv. ment. Dis. 

J. Pers. soc. Psychol. 

J. proj. Techn. Pers. Assmt 

J. Psychol. 

J. Read. 

J. Res. Sei. Teach. 

J. Sch. Health 

J. Sch. Psychol. 

J. sec. Educ. 

J. spee. Educ. 

J. Speech Hear. Dis. 

J. Teach. Educ. 

Ky Sch. J. 

Lang. Learn. 
Lib, Educ. 



Journal of Business Education 
Journal of Chemical Education 
The Journal of Communication 
Journal of Consulting a.nd Clinical 
Psychology 

Journal of Counseling Peychology 
Journal of Educational Psychology 
Journal of Educational R.esearch 
Journal of Educational Technology 
Journal of English Education 
Journal of English Teaching 
The Journal of Experimental Educa- 
tion 

Journal of Experimental Social 
Psychology 

Journal of Genetic Psychology 
Journal of Health, Physical Educa- 
tion and Recreation 
The Journal of Higher Education 
Journal of Home Economics 
Journal of Industrial Teacher Educa- 
tion 

Journal of Learning Disabilities 
Journal of JVIedical Education 
Journal of Nervous and Mental 
Diseases 

Journal of Personality and Social 
Psychology 

Journal of Projectives Technique 
and Personality Assessment 
The Journal of Psychology 
Journal of Reading 
Journal of Research in Science 
Teaching 

The Journal of School Health 
Journal of School Psychology 
Journal of Secondary Education 
The Journal of Special Education 
Journal of Speech and Hearing 
Disorders 
The Journal of Teacher Education 

Kentucky School Journal 

Language Learning 
Liberal Education 



Math. Teacher 

Minn. J. Educ. 

Mod. Lang. J. 

Morn. 

Multivariate behav. Res. 



The Mathematics Teacher 

Minnesota Journal of Education 

The Mo de rn Language Journal 

Momentum 

Multivariate Behavioral Research 



Nat. Ass. Sec. Sch. Prin. Bull. 
Nat. Bus. Educ. Cuart. 
Nat. Cath. educ. Ass. Bull. 



National Association of Secondary 
School Principal s. Bulletin 
Na.tional Business Education 
Quarterly 

National Catholic Educational Asso- 
ciation. Btilletin 



Nat. Elem. Prin. 
NS PI J. 

N. Y. Soc. exp. Study Educ, 

Yearb. 

N. Y. State Educ. 



National Elementary Principal 
National Society for Programmed 
Inctruction Journal 
New York Society for the Experi- 
mental Study of Education. Yearbook 
New York State Education 



Pa Educ. 

Peabody J. Educ. 

Percept. Mot. Skills 

Pers. Guid. J. 

Physics Teach. 

Professional Sch. Psychol. 

Progr. Learn. educ. Technol. 



& Pr obl 

15 , 



Psychol. 
Psychol. i\.ep. 
Psychol. Sch. 
Publ. Opin. Guart. 

Rev. educ. Pv.es. 



boc. 



Chio School s 

Pennsylvania Education 
Peabody Journal of Education 
Perceptual Motor Skills 
Personnel and Guidance Journal 
Physics Teacher 
Professional School Psychology 
Programmed Leaming and Educa- 
tional Technology 

Fsycholcgy and Problems of Society 
Psychological Reports 
Psychology in the Schools 
Public Cpinion Quarterly 

Review of Educational Research 



Saturday Rev. 
Sch. Comrn. 
Sch. Lid. J. 
Sch. Life 
Sch. Mgmt 
Sch. Rev. 
Sch. Sei. & Math. 
Sei. Amer. 
Sei. Child. 
Sei. Educ. 
Sei. Teach. 
Soc. Educ. 
Soc. Sei. Ree. 
Soc. Stud. 
Speech Mono gr. 
Speech Teach. 
Superv. Quart. 
Teach. Coll. J. 
Teach. Coll. Ree. 
Times educ. Suppl. 

Teach. 

Univer, Quart. 

Vis. Educ. 
Yearb. Educ. 



Saturday Review 

School and Community 

School Library Journal 

School Life 

School Management 

School Review 

School Science and Mathematics 

Scientific American 

Science and Children 

Science Education 

The Science Teacher 

Social Education 

Sccial Science Record 

The Social Studies 

Speech Monographs 

Speech Teacher 

Supervisors Cuarterly 

The Teachers College Journal 

Tea.chers College Record 

The Times (London) Educational 

Supplement 



Qniversities Cuarterly, Higher 
Education and Society 

Visual Education 

Yearbook of Education 



39 



REFERENSER 



Anderson, J. & Kerr, A.H. A checklist for evaluating educational 
research. Sduc. Res. , 1968, 11_ (1), 74-75. 

American Psychological Association. Publication manual of the 
American Psychological Association. Psychol. Bull . , 1952, 
49, 383-449. 

Bierschenk, B. Television som tekniskt hjålpmedel i utbildning och 

pedagogisk-psykologisk forskning: En bibliografi. Pedagogisk doku- 
mentation, Nr 2, 1971. 

Bjerstedt, Å. Till institutionens rapportforfattare och rapportutskri- 
vare. (Malmo, Stencil, 1969.) 

Bjerstedt, A. Forkortningar i pedagogisk --psykologiska facktexter . 

(Pedagogisk orientering och debatt, Nr 12.) Lund: Uniskol, 1966. 

Håkan Ohlssons Boktryckeri. Liten nyckel vid såttning av fråmmande 
språk. (Lund, stencil, u å. ) 

Kerlinger, F.N. Foundation s of bchavioral research. Educational and 
psychological inquiry . New York: Holt, 1967. 

Larsson, B. Ivlatematiskt språkbruk i pedagogiska forskningsrapporter: 
Några exernpel på missbruk. Pedagogisk- psykologi ska problem , 
Nr 140, 1971. 

Skoloverstyrelsen. Utbildning sf or skningens resultatspridning och åter- 
koppling. (Stockholm, stencil, 1972.) 

Statens råd for vetenskaplig information och dokumentation (Utg. ) 

Handledning for utformning av vetenskapliga artiklar . Stockholm: 
1970. 

Statskontoret (Utg. ) Systematisk niaskinskrivning. Stockholm: 1968. 



r